Suger i tarmen...

Sarah som har katteriet som heter S*Mad About söker fodervärdar till sin nya burmahane. Det gör ONT i mitt hjärta. Jag kan känna den lena burmapälsen mellan fingrarna, och har en inre bild av hur den glittrar i solen.

Jag önskar så att det var jag som var allergisk och inte Dave. Jag som hade astma och ingen annan. Det skulle betyda att jag skulle kunna ta beslutet att medicinera varje dag, en för mig liten uppoffring för att få ha katt. Men det är inte jag som är allergisk. Och jag skulle aldrig kräva av Dave att han ska proppa sig full med medicin för att jag vill ha en liten pälsig gynnare. Så jag får välja. Och jag väljer D, givetvis. Men det är inte helt utan sorg i hjärtat när jag ser lilla Assar.